Recension: Inazuma Eleven Bomb Blast till Nintendo 3DS

Inazuma Eleven blandar ihop RPG och fotboll vilket är två saker jag inte gillar men funkar det i ett spel? Ja!

Teknikhype har fått testa Inazuma Eleven som är ett rollspel med inslag av fotboll. När jag startade spelet gick mina första tankar till den fantastiska filmen Shoulin Soccer. Spelet är en blandning av just den filmen och Naruto och jag som i vanliga fall inte är så förtjust av fotboll eller RPG kan inte låta bli att tycka om spelet.
Spelet är baserad på animeserien med samma namn och spelet är den tredje utgåvan men är den första till 3DS. De första två kom till NDS och Wii. Det är Level 5 som ligger bakom spelet som även gjort en av min favoritspelserie Professor Layton.

Inledning

Spelet börjar med att det kommer ske en fotbollsturnering där världens bästa lag ska göra upp. Tränaren från Japan ska samla upp de bästa spelarna i Japan som är ungdomar som bor i en fotbollsskola. Det är en del filmsekvenser i början som påminner väldigt mycket om spelen Professor Layton. Rösterna är på brittisk engelska vilket kan kännas lite konstigt då alla karaktärerna pratar japanska i vanliga fall. Här får man reda på en del om de tidigare spelen och hur serien är. När tränaren har samlat ihop ett lag får man spela en träningsmatch vilket är mer en tutorial om hur spelkontrollen fungerar och all annan information om hur saker fungerar. Sedan kommer en annan tränare och tar över och det är här allt tar fart. Den nya tränaren är mystisk och hans enda mål är att vinna turneringen. Men innan det går måste laget som samlats ihop fungera som ett lag och det gör dom inte än. De måste träna och lära sig spela som ett lag.

Handling

Det utspelar sig i Japan i en skola som heter The Ultimate Eleven and Aliea Academy och ligger i byn Raimon. Här finns många olika karaktärer med olika specialattacker. När den nya tränaren tar över så handlar allt om att bli bäst och vinna turneringen. Reglerna är enkla, förlorar man åker man ut.
Det tar tid innan man får spela första matchen i arenan och resan dit är den som är spännande. Man får gå runt i byn och träffa andra spelare och lära sig mer om sina lagkamrater. För att bli bäst måste man träna och åter träna och det gör man i form av att spela matcher mot andra lag. Då det är ett RPG-spel förväntade jag mig att det skulle vara turordningsbaserade ”strider” men så var det inte. Matcherna sker i realtid och det handlar då att göra första målet för att vinna eller ibland att man ska ta motståndarens boll för att vinna. Det är ganska svårt de första matcherna men när man väl kommer in i det vilket sker efter cirka 3-4 matcher så är det betydligt roligare att spela match.

Matcherna fungerar så att man ser allt uppifrån. När spelarna kommer i kontakt med varandra till exempel om den andra spelaren ska försöka blockera så stannar spelet och en liten meny med tre val kommer fram. Där kan man välja från vänster (som är enklast att utföra) att finta, mitten där man gör en specialattack som är olika för alla spelare eller höger som är att försöka undvika som är svårare att göra. När man gör ett val så ändras vyn till en cool videosekvens där man ser spelarna i den övre skärmen göra sitt val. Ibland lyckas man och ibland inte. Det beror på hur mycket FP och HP man har.

Samma sak sker när man ska skjuta mot mål, man får tre olika val – skjuta ett vanligt skott, specialattack som är väldigt häftiga, eller försöka lobba in bollen. Men det är inte så enkelt som kan kan tro. Ibland gör målvakten en specialare och blockerar bollen på ett spektakulärt sätt. Oftast sker detta i riktiga matcher där man kör 11 mot 11.

Så här ser det ut under en match.

När man går runt i staden och runt skolan så kan det plötsligt uppstå en fight som i de flesta RPG-spelen. Det roliga med Inazuma Eleven är att striderna är alltid i form av en fotbollsmatch där det är 4 mot 4. Det är här man snabbt kan samla ihop poäng och så att spelarna kan gå upp i level. Här samlar man även ihop pengar för att kunna köpa utrustning som skor och kläder till spelarna och även återhämtning som vatten, risbollar, proteinkakor med mera.  Dessa slumpmässiga matcher uppstår då och då och utan förvarning är det dags att spela. Detta är ett element jag inte gillar med RPG-spel och svär varje gång det sker men blir ändå glad för då får jag spela fotboll så mina spelare blir bättre.
Ibland möter man nya spelare som vill vara med i ens lag och det är upp till en själv att avgöra om spelaren ska få vara med eller inte. Alla har olika egenskaper som kan vara bra att ha.

För er som sett Shoulin Soccer så är spelarnas specialattacker ungefär i samma stil fast mycket mer överdrivet. Detta fungerar väldigt bra och det är kul att se de olika attackerna spelarna har. Även motståndarna har sina specialattacker vilket känns när man blir attackerad. Det gäller att vara strategisk och försöka blockera med en egen specialattack.

Så här kan en specialattack se ut. Detta är en spelare som ska blockera min spelare.

Grafik

Spelet är i 2D och är väldigt gulligt. Det är fin pixlig grafik och man ser allt snett uppifrån ungefär som i Pokémon fast i detta spelet man man vrida kameran. Man ser allt på den nedre skärmen när man utforskar och har dialoger och den övre skärmen visar kartan över området man befinner sig i. Det är inte någon direkt 3D-effekt i kartan.

Dialogerna sker oftast i form av text men ibland är det röster, mest när det är speciella saker som sker. Miljön man går i om det nu är utomhus eller inomhus så finns det element av 3D och det märks när man vrider på kameran.

Så här ser det ut när man utforskar staden.

När man spelar match så används den övre skärmen mycket mer och här utnyttjas 3D-effekterna på ett bra sätt. När spelarna gör sina val i matchen spelas en videosekvens och här är allt i 3D  och det är mycket snyggt och typiskt galet på ett japanskt sätt. Att se specialattacker utföras är alltid lika spännande då man aldrig vet vad som kan ske.

När det är videosekvenser i form av anime så är detta mycket snyggt. Det är samma stil som i Professor Layton och dessa filmer ger mycket bra information. Man vill se mer och det påminner en om att spelet är baserat på en animeserie.

En bild från en filmsekvens i spelet.

Kontroll

Kontrollen är mycket enkel till detta spelet. När man går runt i staden och utforskar så är man fyra stycken spelare, tre av dom som följer ledaren och det är ledaren som man själv är. Det går styra med styrkorset, circlepad eller pennan på skärmen. När det är dialoger går det snabbt att klicka fram texten med A-knappen eller styrkorset. Detta är mycket smidigt då det blir en del text att läsa. I vissa spel måste man vänta tills texten visats klart innan man kan fortsätta.

Man använder skärmen ganska mycket när man går in i menyn, det kan vara att höja sina spelares energi och då måste man dra saker med pennan för att fixa allt.

När man spelar match använder man sig bara av skärmen och circlepad. För att förflytta spelarna dit man vill får man klicka en gång på spelaren och sedan dra ett sträck hur man vill styra spelaren. Ska man passa klickar man på en annan spelare som inte har bollen och han får den. Ska man skjuta mot mål är det bara att klicka på målet och den där meny med tre val kommer upp. Detta är inte så enkelt som det låter då spelarna hela tiden är på dig och blockerar och tar bollen ifrån dig. Circlepad används bara för att ha översikt över spelplanen.
En sak jag tyckte var jobbigt och det var att skilja sina spelare från motståndarna. De har oftast liknande kläder och det är ganska svårt att veta vem som är vem. Av en slump så tryckte jag på start och ens spelare blir då markerade i en färg och då är det mycket enklare att se vem som är vem.

 Omdöme

Inazuma Eleven Bomb Blast lyckas med något jag inte trodde skulle vara möjligt. Blanda ihop RPG med fotboll och göra det på ett så bra sätt att jag som inte tycker om något av det vill bara fortsätta spela och spela.
Handlingen är som man kan förvänta sig, det gäller att bli bäst i världen men det är en lång väg dit. Grafiken är vacker och färgglad. 3D utnyttjas väldigt bra när det är match. Spelkontrollen är väldigt enkel.
Musiken är fantastisk och ger spelet en härlig känsla och alla karaktärerna har sina bakgrundshistorier man vill veta mer om.

Det negativa är de slumpmässiga fighter som uppstår då och då och kan ibland uppstå för tätt intill. Frustrationen går över på direkten får här får man chans att spela fotboll vilket är väldigt kul. Det andra är själva RPG-delen när det handlar om att fixa rätt grejer till sina spelare, allt som har med HP och FP samt att byta spelare så ens lag blir perfekt. Det finns många val här och det är just den delen av RPG jag inte tycker om. Det fungerar helt okej ändå trots att jag bara skrapar på ytan här och använt mina spelare ungefär som de var från start.

Inazuma Eleven lyckas med sin blandning av RPG och fotboll på så bra sätt att Teknikhype ger det ett Bättre i betyg.
Gillar man RPG är detta spelet ett måste för alla 3DS ägarna. Spelet släpps den 27 September och kommer kosta från 268 kr.